Hem
Kalender 2021
FQ-bloggen
Årsmöten
Nyheter
Tryckt / Utgivet
Kontakta oss
Om oss
Bli medlem
Projekt
Profilprodukter
Genomförda aktiviteter
Länksamling
Sök
Logga in
27 oktober 2020
Ett ständigt misstroende mot assistansrättigheten

Ett ständigt misstroende mot assistansrättigheten


Mänskliga rättigheter och människors lika värde är en stark värdegrund i vårt svenska samhälle. När dessa värderingar ska omsättas i handling prövas i praktiken olika aktörers personliga människosyn. 

Hela LSS reformen präglades när den genomfördes av en helt ny grundsyn på människor med funktionsnedsättningar. Den ger ett starkt uttryck för allas lika värde. Personlig assistans är en frihetsreform som har gett oss med stora funktionsnedsättningar rätt att leva som andra. För oss som lever med personlig assistans, antingen själva eller i familjen, har den inneburit revolutionerande förändringar i vardagen.

Denna drygt 25 år gamla reform är ofta utsatt för olika aktörers prövningar. Genom insinuationer och osakliga inlägg ifrågasätts indirekt assistansreformen och därmed också vår rätt till att leva som andra. Det tröttar. Det kränker. Det skadar trovärdigheten i välfärdspolitiken.

Nationellt underrättelsecentrum, NUC, har i dagarna kommit med en rapport som tar upp frågan om organiserad brottslighet inom assistansen och arbetskraftsinvandringen.

Innehållet i rapporten lägger fokus på arbetskraftinvandringen, vars regelverk enligt rapportförfattarna leder till att arbetstillstånd för att arbeta som personlig assistent beviljas på falska grunder som därmed möjliggör kluster av brottslighet, som är det uttryck som används i rapporten. Olika brottsupplägg som riktar sig mot assistansersättningen beskrivs med angivande av exempel. Hur vanliga dessa är framgår inte. Dessa upplägg beskrivs både som brottsliga och med uttrycket systemhotande. Det går dock inte att av innehållet utläsa skillnaden mellan dessa begreppspar. Tonvikten i rapporten har istället lagts på att presentera upprörande exempel på utnyttjande av den svenska välfärden. Begrepp som social shopping och brukarimport förekommer.

Utan tvekan ger rapporten exempel på en brottslighet som måste bekämpas. Tyvärr färgas emellertid rapporten i allt för hög grad av författarnas egen upprördhet. I stället för sakliga beskrivningar och analys tillåter man sig att glida på sanningen och drar sig heller inte för direkta överdrifter. 

Ett typiskt exempel på rapportförfattarnas ovarsamma förhållande till sanningen är att det i rapporten felaktigt påstås att ökningen av kostnaderna för assistans under dess 25 åriga tid - med hänvisning till en rapport 2012 från Socialstyrelsen - inte kan förklaras genom naturliga orsaker utan att den största ökningen kommer från överutnyttjande och övervältring av kostnader. Källhänvisning saknas. Vi menar att dessa uppgifter är osanna och inte sakligt kan styrkas. Rapportförfattarna snuddar inte ens vid tanken att ökningen över tid av antalet assistansberättigade personer liksom ökningen av beviljade timmar är en följd av ett faktiskt behov. Den förklaringen till kostnadsökningen ges bland annat av LSS utredningen, som nu är på remiss. 

Ett annat exempel på osakliga förhållningssätt är att rapportförfattarna ett flertal gånger uppger att brukarnas behov överdrivs och det antyds att det utan egentlig behovsprövning är fritt fram att begära hur många timmars assistans som helst. Alla som befinner sig i en situation av att behöva personlig assistans i sitt dagliga liv vet att detta är medvetna överdrifter. Den allt restriktivare rättspraxis som tillkommit visar en helt annan verklighet. 

Hela assistansersättningen utsätts därmed för kritik och ifrågasättanden där man helt tappat perspektivet på den personliga assistansens avgörande betydelse för att personer med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra. Rapportförfattarna går till och med så långt i sitt ifrågasättande att de dömer ut rättighetslagar som brottsgenerande.

Åter igen en myndighetsrapport som istället för att sakligt, seriöst och respektfullt ta sig an en viktig problematik om brott triggar igång en debatt om behov och mänskliga rättigheter, en debatt som i flera avseenden grundar sig på spekulationer. 

En rapport författad av svenska myndigheter med en allvarligt menad diskussion om hur brott mot välfärden ska bekämpas kräver saklighet. Den har i det avseendet ingenting med assistansreformens berättigande att göra. 

Vi som undertecknar denna debattartikel är förbundsordförande i våra respektive organisationer. Vi accepterar inte att myndigheters rapporter och utredningar, på det sätt som utmärker NUC rapporten, använder sig av insinuationer och osakliga beräkningar i syfte att vilseleda politiker, journalister och allmänhet.

FöR, Lars Hagström 

Funktionsrätt Sverige, Elisabeth Wallenius 

DHR, Rasmus Isaksson

FSDB, Amanda Lindberg

FQ, Maria Johansson

Riksföreningen Jag, Magnus Andén genom Cecilia Blanck

IfA, Sophie Karlsson

Neuro, Lise Lidbäck

RBU, Maria Persdotter

Reumatikerförbundet, Lotta Håkansson

STIL, Jonas Franksson

SRF, Håkan Thomsson


Uppdaterat 2020-10-27
Utskriftsvänlig sida
FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder • Munkforsplan 33, 123 47 FARSTA • Tel 076 - 098 58 84 • E-post: info@kvinnor-funktionshinder.se
Provided by Webforum